Rörelsen från landsbygden in till städerna är global. Inom några årtionden beräknas 80 procent av världens nio miljarder invånare bo i städer. Urbaniseringen medför stora risker som att odlingsmark går förlorad och att ökad trafik leder till luftföroreningar.

Vi har intervjuat Ingrid Svenkvist, arkitekt och ordförande för Arkitekter utan gränser, om de stora utmaningarna för svenska städer när det gäller hållbarhet och jämställdhet. Arkitekter utan gränser är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för en långsiktigt hållbar, jämställd och rättvis bebyggelseutveckling över hela världen:

Hur ser jämställdhetsperspektivet ut när hållbara städer ska utformas i Sverige?Frågan har skiftat från jämställdhet till rättviseaspekter för olika sociala grupper. Jämställdhetsfrågan är mer som en del av helheten, men belyses ej på samma sätt som innan. Man pratar mycket om social hållbarhet utan att alltid definiera vad det innebär, men däri ligger också trygghetsaspekter som ju tidigare varit en stor fråga för jämställdheten.

Vilka utmaningar gäller för att göra svenska städer hållbara? Många! När det gäller de ekologiska aspekterna måste vi hitta ersättning till fossila bränslen. Både för transport, uppvärmning, tillverkning och matproduktion. Matfrågan blir bara större och större. Det blir viktigare att ha en lokal basförsörjning nära staden. Städer blir mer segregerade, vissa grupper trängs ut ur centrum. Inte bara boende utan även näringsidkare, konsumenter. Hur kan vi motverka detta? Städer som växer har lättare att uppdatera system, men de krympande städerna har mindre möjlighet att investera i hållbarhet. Därför är det lättare att ställa om i en högkonjunktur än en lågkonjunktur. Lättare i en tillväxtregion än i en urfolkningsbygd.

Hur ser en hållbar stad ut för kvinnor? Jag vill inte ta ut en speciell grupp, hållbarhetskonceptet handlar om att hela samhället skall vara hållbart, alla alla grupper ska ha samma möjligheter. En hållbar stad är en stad där resurser används på ett ekonomiskt och rättvist sätt. Där alla som bor där har en möjlighet att påverka sin miljö.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet har följande politiska åtgärdsförslag:

• att kvinnors synpunkter tas tillvara vid byggnation och omstrukturering av bostadsområden
• att kollektiva transportmedel utvecklas med flera målgrupper i åtanke
• att skapa tydliga trygghetslösningar för kollektivtrafiken kvälls – och nattetid så fler kvinnor vågar åka
• att forskning kring boende i högre utsträckning tar hänsyn till såväl män som kvinnor
• att införa ett skattefritt bosparande på upp till ett halvt basbelopp per år fram till 30 års ålder