Politik

Här nedan finner du färsk politikutveckling, handlingsprogram och rapporter framtagna och antagna av Kristdemokratiska Kvinnoförbundet.

POLITIKUTVECKLING 
Nedan hittar du vår senaste politikutveckling.

Kristdemokratisk feminism

 

Förord

Kristdemokratiska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse fick i uppdrag av Förbundstinget i april 2019 att ta fram en skrift om ”Kristdemokratisk feminism”. Dessa tankar har inte tidigare satts på pränt och vi vill på detta vis öka intresset för vår syn och bidra till en viktig diskussion i ett angeläget och omdebatterat ämne.

Denna skrift fastställdes vid Förbundsstyrelsens sammanträde i augusti.

Stockholm den 11 september 2019

Marie-Louise Forslund Mustaniemi

Förbundsordförande

Inledning

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet vill tydliggöra vad kristdemokratisk feminism är. Kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar och villkor för att kunna utveckla sin fulla potential. Jämställdhet är att människan, oavsett kön, har makt att forma sitt liv utifrån sina egna önskemål.

Vi är feminister och anser att grunden för jämställdhet mellan kvinnor och män är alla människors lika och okränkbara värde.

Feminism innebär för oss en ömsesidig respekt och att vi erkänner varandras lika värde. Vi gör egna och självständiga val. För Kristdemokratiska Kvinnoförbundet finns det inte utrymme för mansförakt.

För oss är det ingen framkomlig väg att bekämpa den andre. Ett samhälle bygger på ett samhällskontrakt där vi hjälps åt att underlätta livet för varandra.

I dagens samhälle har feminism fått många olika betydelser och uttolkningar.  För oss är det därför viktigt att förklara hur vi ser på, och tolkar feminism utifrån kristdemokratisk ideologi.

Kristdemokratisk ideologi

Vår ståndpunkt och tolkning av begreppet feminism bygger på vår ideologi och filosofi.

Kristdemokratin är värdeorienterad och kommer alltid att ha människan och hennes livsvillkor i centrum. Det ska inte spela någon roll om man är kvinna eller man, för oss är feminism sammankopplad med en ömsesidig respekt för varandra, och för allas lika värde. Vi ska kunna göra egna och självständiga val och för oss är det ingen framkomlig väg att bekämpa den andre. Ett samhälle byggs på ett samhällskontrakt där vi hjälps åt att underlätta livet för varandra.

Samhällskontraktet innebär att alla ska ta sitt ansvar oavsett om man är ung eller gammal, man eller kvinna. Politikernas ansvar och uppdrag är det som medborgarna har gett dem i förtroende, för att verkställa beslut och ansvara för dem.

Kristdemokratisk feminism, i motsats till vänster- och liberalfeminism, ser inte mannen som förtryckare eller presumtiv våldtäktsman. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet ser mannen som en jämlike.

I vårt samhälle ska alla ta ansvar för sina närmaste och fostra nästa generation. Förståelsen för att varje människa är unik och kan utvecklas i gemenskap med andra, är en viktig hörnsten för att bygga ett jämlikt och hållbart samhälle.

Kristdemokraterna bygger sin politik på respekt för människovärde, subsidiaritet, förvaltarskap, syskonskap och ofullkomlighetstanken.

– Människovärdesprincipen

Människan är till sin natur rationell och förnuftig, vilket ger henne frihet och möjlighet att välja mellan ont och gott.

Hon är moraliskt medveten och råder över sina egna handlingar. Det gör att hon är moraliskt ansvarig.

Värdet ger henne rättigheter och ansvaret ger henne skyldigheter.

Ingen annan människa får äga henne eller på ett kränkande sätt använda

henne som ett medel, utöva våld eller förtryck i någon form. Varje människa är unik. Hon har ett absolut och okränkbart värde oavsett kön, ålder, social position, funktionsvariationer, sexuell identitet, etnisk eller religiös tillhörighet.

Människan har kroppsliga, själsliga och andliga behov. Vi behöver varandra och mår bra av att utvecklas tillsammans.

Detta kallas för personalism. Vi vill värna alla människors liv, frihet och värdighet.

– Subsidiaritetsprincipen

Vårt synsätt är att alla beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Det betyder att många beslut kan fattas av enskilda individer om hur livet ska levas. Ibland behöver beslut fattas på olika nivåer som är gemensamma. Det kan vara kommuner, regioner, staten eller EU.

Dessa ska inte bestämma eller fatta beslut i familjens angelägenheter. Däremot spelar de offentliga nivåerna en viktig roll som stöd.

Kommun, region och stat har en skyldighet att ge stöd när behov uppstår.

Det är viktigt att respektera enskilda människors rättigheter, men också det beslutsfattande som sker på respektive nivå.

För oss är subsidiaritetsprincipen en viktig jämställdhets – och maktdelningsprincip.

– Förvaltarskapsprincipen

KDK anser att vi ska lämna ifrån oss jorden till våra barn i ett bättre skick än det vi ärvde av våra föräldrar. Detta gäller miljö liksom skattepengar, det vill säga allt som handlar om att förvalta våra gemensamma resurser.

Med den enskilda människans ansvar för sitt liv, sina resurser, sina beslut och handlingar följer också ett förvaltarskap.

Ansvaret att förvalta gäller såväl de egna som de gemensamma

tillgångarna. Det handlar om rättvisa, måttfullhet, mod och

praktisk klokskap, men även om omsorg och kärlek.

Förvaltarskapsprincipen är en god politisk ledstjärna för vårt gemensamma bästa. De viktiga värden, rättigheter och skyldigheter som inspirerat och förts vidare av den judisk-kristna traditionen, är oersättliga som grund i ett öppet och demokratiskt samhälle.

Systerskapsprincipen

Vi vill visa solidaritet med de svaga och förtryckta. Vi vill bygga demokratin på denna människosyn och värdegrund. Människan är en gemenskapsvarelse, ingen människa är en öde ö. Hon utvecklas och mår bäst av att leva i en gemenskap som präglas av omtanke, ansvarstagande och respekt. Solidaritet kan definieras som den medmänsklighet och kärlek som utgår från Den gyllene regeln – allt vad du vill att människor ska göra mot dig ska du också göra mot dem.

Det är en strävan efter ökad social rättvisa, en ambition att utjämna strukturella orättvisor, arbeta mot våld och förtryck och för mänskliga rättigheter. Alla ska räknas och omfattas av samhällsgemenskapen.

-Ofullkomlighetsprincipen

Vi lever i en ofullkomlig värld, en värld där människan ständigt utmanas att välja mellan gott och ont. Alla människor begår och gör misstag, ingen är perfekt.

KDK anser att människans ofullkomlighet finns både på ett personligt och ett övergripande plan. Det är en stor potential; att kunna välja det goda, att utveckla och förvalta sina förmågor. Likaså drivkraften att vilja förändra människors villkor i positiv riktning, bort från fattigdom, sjukdom och okunskap.

Insikten om människans ofullkomlighet klargör behovet av samverkan och maktdelning och lägger en viktig grund för en utvecklad och realistisk syn på demokratin. I de politiska sammanhangen ger ofullkomlighetstanken insikt om att inget politiskt parti ensamt står för den kompletta sanningen. Genom samarbete kan vi göra skillnad.

Utopism kan beskrivas som en romantisk vision om det perfekta politiska systemet, till exempel kommunismens tro på det egendomslösa samhället. Tron på möjligheten att nå det fullkomliga samhället, leder ofta till en farlig fanatism oavsett om den är kollektivistisk eller individualistisk.

Kvinnokamp och feminism

I en historisk tillbakablick, ända från 1700-talet, kan vi se att kvinnor inte haft samma medborgerliga rättigheter och har diskriminerats på grund av sitt kön. Kvinnors kamp för att uppnå jämställdhet har pågått länge och har varit förenad med mycket kamp och strid.

Som politisk rörelse sammanföll feminismen med de traditionella politiska ideologierna – som liberalism, socialism och kristdemokrati- under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet.

På agendan stod rösträtt, rätt till utbildning och egen försörjning samt en god reproduktiv hälsa.

Feministiska inriktningar 

En viktig skiljelinje mellan den kristdemokratiska feminismen och den vänsterdominerade feminismen går mellan synen på den privata och offentliga sfären. Vi kristdemokratiska feminister anser att politikens inflytande över den privata sfären ska vara begränsad. Individer och familjer ska avgöra och fatta egna självständiga beslut, en ståndpunkt som inte stöds av den vänsterfeministiska rörelsen.

Den vänsterradikala feminismen anser att politikens makt och inflytande ska omfatta även den privata sfären och personliga relationer. Familjen är en patriarkal och förtryckande institution som bör upplösas vilket är en förutsättning för kvinnans frigörelse. När sexualiteten befriats från familjens tvångströja kan verklig jämställdhet uppnås.

Den moderna liberala feminismen har ett individualistiskt perspektiv. Kvinnor och män ska ha lika rättigheter och män ska delta mer i familjearbetet och kvinnor ska ges större plats i den offentliga sfären. Liberala feminister är positiva till kvotering för att uppnå detta, och de betonar likheten mellan könen.

Socialistisk feminism har en marxistiskt inspirerad samhällsanalys och vill förena dessa tankar. I likhet med de radikala feministerna anser de att det finns en fundamental motsättning mellan mäns och kvinnors intressen. De ser att det patriarkala förtrycket är oupplösligt förenat med det kapitalistiska förtrycket. För att uppnå jämställdhet mellan könen krävs en upplösning av klassamhället.

I dagens genusdrivna debatt och politiska agenda är den vedertagna ståndpunkten att kön är en social konstruktion. Ett manligt normkritiskt förhållningssätt råder och har fått stort inflytande genom genusteorier på alla utbildningsnivåer, från förskola till universitet.

Avslutning

Alla människor och naturliga gemenskaper ska ha frihet och rättigheter att förverkliga sina drömmar. Goda förutsättningar för ett levande och hållbart samhälle, vid sidan av det offentliga, är centralt.

Alla människor, oavsett kön, ska ha rätt och möjlighet att bestämma över sina egna liv. Politikens uppgift är att genom lagar och regler skapa förutsättningar för människor att forma ett bra liv och en värdig tillvaro.

Varje människa är en biologisk varelse. Vi föds jämlika men är olika. Det postmoderna genusteoretiska synsättet innebär att kön enbart är en social konstruktion och att mannen per definition är förtryckare. Så ser normen ut. Detta ska förändras för att åstadkomma jämställdhet.

Jämställdhet är en angelägenhet för både kvinnor och män. Det handlar om varje människas rätt till mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter. Arbetet ska ske med respekt för varje individ och familjers rätt till frihet och självständiga val. Ett jämställt samhälle skapar trygghet, tillit och sammanhållning.

Därför anser Kristdemokratiska Kvinnoförbundet:

  • Att kränkningar eller förtryck av kvinnor aldrig kan accepteras.
  • Att kvinnors val ska respekteras utan att skuldbeläggas.
  • Att kvinnor ska uppmuntras och lyftas för att ta vara på sina förmågor.
  • Att alltid arbeta för människors lika och okränkbara värde.

Kristdemokratiska Kvinnoförbundet bildades 1982 och har ständigt arbetat för att stärka kvinnans ställning, egenmakt och inflytande i samhället, och för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Kristdemokratisk feminism gör världen bättre för kvinnor att leva i.

8 punkter för ett jämställt arbetsliv 2013
I samarbete med Alliansens kvinnoförbund – Moderatkvinnorna, Centerkvinnorna och Liberala Kvinnor – har vi tagit fram åtta punkter som tar ett helhetsgrepp på samhället för att få till stånd ett jämställt arbetsliv.

KRISTDEMOKRATISKA KVINNOFÖRBUNDETS HANDLINGSPROGRAM

Handlingsprogram reviderat 2017
Kristdemokratiska Kvinnoförbundet arbetar för att förbättra kvinnors ställning i samhället och för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Förbundet arbetar också för att intressera, uppmuntra, stödja och skickliggöra kvinnor till insatser i politiskt arbete i nära samverkan med moderpartiet. Huvudbudskapet är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Den politiska ledningen ska vara jämställt representerad för att spegla medborgarnas önskemål, behov och livsvillkor.

RAPPORTER

Kvinnors vård och hälsa 2015
Den här rapporten är utgiven av Kristdemokratiska Kvinnoförbundet. Syftet med rapporten är att belysa och uppmärksamma kvinnors vård och hälsa. Vården ska ges på lika villkor men är vården jämställd? Får kvinnor lika vård och behandling i jämförelse med män? Hur ser forskningen ut generellt och i synnerhet när det gäller kvinnors specifika sjukdomar och besvär?

Kvinnor Missbruk & Beroende 2013
Kristdemokratiska Kvinnoförbundet ser att en modern behandling fokuserar på mänskliga resurser och förmågor istället för på utsatthet. Hållbar utveckling, väl inbyggd i samhällssystemet och som beaktar kvinnors och mäns särskilda behov utgör kraftfull prevention. Genom att uppmuntra tid för barnen och jämställdhet i hemmet bygger vi ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle, även för nästkommande generationer. Även forskning på äldre missbrukande kvinnor behöver uppmuntras.

Kvinnor, män, makt 2010
Varför finns det så få kvinnor på maktpositioner i samhällstoppen? Tre fjärdedelar av de så kallade toppjobben innehas i dag av män. Skillnaderna är dock stora mellan olika samhällsområden. I näringslivet finns det bara 5 procent kvinnliga toppchefer medan könsfördelningen på inflytelserika poster i politiken, i stort sett, är jämställd. Vad krävs egentligen för att nå en maktposition och vad är orsaken till skillnaden mellan riksdagens jämställdhetssuccé och näringslivets ojämna könsstruktur? Vad måste förändras om vi vill förverkliga målet om att kvinnor ska inneha lika mycket makt som män i samhället?

Kvinnor i migration och integration 2010
”Jag har en känsla av att de aldrig riktigt lyssnat och försökt förstå mina problem.” Sara, asylsökande i Sverige Den här rapporten handlar om livsavgörande processer. Den handlar om vad som händer när en kvinna kommer till Sverige. Den handlar om de tusentals kvinnor som befinner sig i migration och integration just nu. De som flyr från våld och förtryck och de som diskrimineras på grund av sin härkomst.

Livspusslet 2009
Att livspussla handlar om att kunna kombinera föräldraskap och arbete utifrån ett begränsat tidsutrymme. För att begränsa rapportens omfång har vi valt att fokusera på småbarnsföräldrars livspussel, dvs. de som har barn under skolåldern. Begreppet jämställdhet används i denna rapport i enlighet med den åsiktsinriktning som regeringen har i sitt jämställdhetspolitiska arbete. Det övergripande målet för det arbetet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Miljö 2008
Miljön är en av de mest grundläggande förutsättningarna för mänsklighetens framtid. Behovet av nytänkande och effektiva åtgärder är stort och aldrig förr har så många engagerat sig i kampen för en bättre miljö. Även om världens företag och industrier står för en stor del av miljöbelastningen visar forskningen att även enskilda människors val, handlingar, inköp och levnadssätt i stor grad påverkar miljön. Nya studier visar att kvinnor generellt lämnar mindre ekologiska fotavtryck än män, något som kvinnoförbundet gärna vill uppmärksamma i den här rapporten.

Människohandel 2007
Människohandel för sexuella ändamål betecknas idag som ett av de mest avskyvärda brotten mot mänskliga rättigheter. Med falska förhoppningar lockas miljontals kvinnor in en slavliknande tillvaro präglad av hot, våld, påtvingad prostitution, fysisk, psykisk och social misär. Människohandel för sexuella ändamål anses idag utgöra den mest lukrativa brottsverksamheten efter handeln med vapen och narkotika, men till skillnad från dessa kan kvinnor säljas om och om igen, till allt högre priser. Brottets transnationella karaktär har gjort att människohandel för sexuella ändamål idag är ett växande problem runtom i världen.

Unga tjejer ohälsa 2006
Ohälsan bland unga tjejer har under de senaste åren ökat kraftigt (2006). För att motverka ohälsan bland unga tjejer måste vuxenvärlden vilket inkluderar föräldrar, skolpersonal, media- och reklambranschen, kommun och landsting och vi politiker, se helheten och agera för att unga tjejer som av olika anledning mår dåligt, får den hjälp och stöd de behöver.

Hedersrelaterat våld 2006
Hedersrelaterat våld är en utbredd form av våld mot kvinnor som främst förekommer i patriarkala samhällen där familjen och släkten utgör den primära samhällsenheten och där sammanhållningen inom släkten är en förutsättning för gruppens inflytande gentemot andra grupper. Hederskulturens kvinnosyn utgår från att kvinnan är underordnad mannen. Hedersrelaterat våld är ett uttryck för det våld mot kvinnor som männen anser sig har rätt att genomföra för att upprätthålla männens och släktens heder. Samtidigt stödjer kvinnor ofta männens handlande eftersom släktens heder står högre än den enskildes heder. FN uppskattar antalet hedersmord som årligen begås till cirka 5 000.

Äldre kvinnor 2005
Äldre är en resurs i samhället vars kunskaper och erfarenheter måste tillvaratas. Idag har vi 600 000 ensamstående personer över 65 år i Sverige, varav fler än 400 000 är kvinnor. Svenska kvinnor lever i genomsnitt i 82,7 år, en siffra somkan jämföras med männens medelålder som är 78,4 år. Kvinnors genomsnittliga pensionsålder är cirka 58 år, det finns alltså en period på cirka 25 år efter pensionen som skall präglas av värdighet, respekt för den äldre samt meningsfull sysselsättning. Kristdemokratiska Kvinnoförbundet presenterar i denna rapport ett antal olika politikområden med det gemensamt att de alla handlar om den äldre kvinnans livssituation. Vi vill genom denna rapport medverka till en ökad debatt om äldre kvinnors situation i Sverige.

Kvinnliga entreprenörer  2004
Att stimulera företagandet blir allt viktigare för att trygga jobben och välfärden. Om kvinnor startade företag i samma utsträckning som männen skulle Sverige ha betydligt fler företag. Sverige har följaktligen inte råd att bromsa män och kvinnors företagssamhet med höga trösklar in på företagsmarknaden. Istället behöver vi ge utrymme för människors kreativitet och förbättra villkoren framförallt för småföretagare så att fler lockas att driva egen verksamhet. Ökat kvinnligt företagande är en fråga om effektivt resursanvändande. Ökat kvinnligt företagande är också viktigt för jämställdhetsarbetet i stort. Med fler kvinnliga företagare ökar rekryteringsbasen till bolagsstyrelser som idag har en mycket låg andel kvinnor. Med få kvinnliga chefer och få kvinnor i bolagsstyrelser går Sverige miste om kvinnors kompetens och jämställdhetsarbetet tar längre tid.

Kvinnor i krig och konflikt 2004
Syftet med denna rapport är att uppmärksamma kvinnors situation och utsatthet i krig och konflikter. Skriften tar bland annat upp ämnen som kvinnors fattigdom, våld mot kvinnor som tenderar att öka i konfliktområden, de specifika upplevelser och behov som kvinnor på flykt har samt vikten av att integrera kvinnor och ett jämställdhetsperspektiv i fredsförhandlingar och utformningen av ett fredligt samhälle.

Våld mot Kvinnor  2003
Syftet med rapporten är att uppmärksamma frågan om våld mot kvinnor och att förse den Kristdemokratiska rörelsen med ett faktamaterial som kan användas i det politiska agerandet. Skriften tar upp ämnen som våld mot kvinnor, kvinnohandel och prostitution, våld mot äldre kvinnor och våld mot kvinnor med funktionshinder. Den handlar också om de barn som lever i familjer där misshandel förekommer, om hedersmord och om mannen som misshandlar sin kvinna.

tai iwin